98-åriga Goro är lagets drottning. Med hennes viljestyrka, livslust och lila Converse är hon en inkarnation av lagets filosofi. Hon bröt tre av sina fingrar, men helt enkelt tejpade ihop dem för att fortsätta spela. När ensamheten knackar på tvingar hon sig själv att sätta nya mål, och att nå dem.

Vi följer Goro och resten av laget på och utanför volleybollplanen - från det ögonblick de väljer att spela en sista match, genom förberedelserna som rör allt från intensiva träningspass till teambuilding-virkning. Allt det som leder fram till den stora finalen. Skratt är deras matchstrategi.

Många av oss fruktar ålder. Kanske dessa bollspelande damer kan visa oss att de av oss som får uppleva ålderdomen faktiskt är de lyckligt lottade.

"Välbehövlig hyllning till åldrandet och kvinnan" DN

"en kärlek och en beundran (nittioåtta!) som smittar" GP

"Ett lyckopiller, som förenar." HD