En av svensk films största bioframgångar genom tiderna är för evigt inskriven i historieböckerna, inte minst för att ha lanserat uppfattningen om ”den svenska synden”. Ett epitet som kommit att överskugga filmens många andra kvaliteter. För när de erotiska scenerna i dag ter sig väldigt oskyldiga, är det fortfarande stuns i Arne Mattssons vackra och smärtsamma kärleksskildring.

Universitetsstudenten Göran (Folke Sundquist) tillbringar sommarlovet hos sin farbror ute i en liten by på landet. Väl där hinner han knappt andas in lantluften förrän han träffar grannflickan Kerstin (Ulla Jacobsson) och kärlek uppstår vid första ögonkastet. Den spirande relationen är emellertid inte lika uppskattad av deras föräldrar och oförståelsen mellan generationerna övergår i konflikt när Göran och traktens ungdomar bestämmer sig för att sätta upp en pjäs, något som inte faller byns stockkonservativa präst i smaken. Ungdomen får lida svårt mot föräldragenerationens inskränkthet och allt ska komma att ställas på sin spets.

När Ulla Jacobsson och Folke Sundquist badar i havet och vänslas i vassen var det första gången ett par kvinnobröst visades i en svensk film. Att censuren lät scenen undkomma saxen blev ett genombrott för nakenhet på film och väckte givetvis stor sensation, inte bara i Sverige. Skandalsuccé har den kallats och med tanke på att filmen handlar om att revoltera mot konservativa ideal får man säga att eftermälet lyckades förmedla budskapet mer än väl. Men Hon dansade en sommar var inte bara skandalomsusad. Hyllningarna var många och Arne Mattssons klassiker skrev faktiskt svensk filmhistoria på mer än ett sätt, då den som första svenska film förärades Guldbjörnen vid filmfestivalen i Berlin.