Vid en liten vik, strax utanför Marseille ligger en pittoresk villa som ägs av en äldre herre. Hans tre barn har samlats för att vara hos honom under hans sista dagar. Det är Angela, som arbetar som skådespelare i Paris, Joseph, som förälskat sig i en yngre kvinna och Armand, den enda som stannat kvar i Marseille för att driva familjens restaurang. Den vackra omgivningen väcker minnen och de börjar fundera över vad de egentligen har tagit med sig av faderns ideal och den kollektiva anda som han försökt uppfostra dem i, tankar som ställs på sin spets när några flyktingar plötsligt dyker upp i närheten.

"Om jag överdriver en aning så skulle jag säga att jag inte skulle kunna göra en film idag utan att prata om flyktingar. Det är oviktigt om det beror på klimatet, krig eller andra orsaker – de kommer hit för att söka skydd. De här tre barnen som anländer kanske kan ge nytt liv till huset vid havet. Angela, Joseph och Armande får en anledning att kämpa för att deras världsåskådning ska överleva och att behålla kontakten med varandra. Och på så sätt skapa fred.” –Robert Guédiguian

Robert Guédiguian (f. 1953) studerade sociologi i Paris när han började intressera sig för filmmediet. Men det är i födelsestaden Marseille som de flesta av hans filmer utspelar sig sedan debuten Dernier été (1981). Den röda tråden i Guédiguians filmskapande är djup social förankring samt ett nära samarbete med skådespelarna Jean-Pierre Daroussin och Ariane Ascaride. Guédiguians filmer har genom åren varit välrepresenterade på svenska biografer. Den lugna staden, Marie-Jo och hennes två älskare, Snön på Kilimanjaro och En vansinnig idéär bara några exempel.

"medmänsklig värme" DN Kultur

”tätt och intimt samspel” Sydsvenskan